Först: tjockleken spelar större roll än materialet

Innan vi jämför material är det värt att säga det viktigaste. Skillnaden i isolervärde mellan cellulosa, glasull och stenull är liten. Skillnaden mellan 15 cm och 45 cm isolering är enorm. En vind med tunn gammal isolering blir bra av vilket av materialen som helst, bara det läggs tillräckligt tjockt och bjälklaget är tätt under. Vi rekommenderar totalt 40 till 50 cm, vilket är nivån i dagens nybyggda hus. Så välj material efter vad som passar din vind och din plånbok, inte efter decimaler i lambdavärdet.

Så jämför du isolering: tre siffror att hålla koll på

Lambdavärdet (λ) anger hur bra materialet isolerar. Lägre är bättre. Lösull av cellulosa ligger på 0,038 W/mK, glasull och stenull som lösull på ungefär 0,037 till 0,042, och mineralullsskivor på 0,033 till 0,037. Skillnaden mellan 0,038 och 0,035 motsvarar några få centimeter i tjocklek.

Brandklassen anger hur materialet beter sig vid brand. Mineralull är obrännbart (klass A1). Cellulosa är brandskyddsbehandlad med mineraliska salter och får klass B-s2,d0 vid minst 10 cm tjocklek, vilket betyder att den inte bidrar till brandspridning i praktiken, men den är inte obrännbar på samma sätt som sten.

Densiteten och sättningen avgör hur materialet ligger kvar över tid. Lösull sätter sig lite de första månaderna. Cellulosa blåses med 10 till 15 procent överhöjd för att den färdiga tjockleken ska bli den avtalade. Glasull sätter sig något mindre, skivor inte alls.

Cellulosa: fukttålig och tät, men dammar och kräver maskin

Cellulosaisolering tillverkas av returpapper som rivs till fibrer och brandskyddas. Vi använder typgodkänd cellulosa för öppna vindar, med lambdavärde kring 0,038.

Fördelar: Cellulosa kan ta upp och avge fukt utan att tappa isolerförmåga, vilket är en verklig fördel på en kallvind där luftfuktigheten varierar mycket över året. Materialet ligger tätt, så varm luft rör sig inte lika lätt genom isoleringen som genom lättare mineralull. Det dämpar ljud bra. Det är återvunnet material med låg energiåtgång i tillverkningen, och det fyller ut runt takstolar, rör och ojämnheter utan springor.

Nackdelar: Det dammar vid installation, så vinden ska vara tom och den som blåser använder skydd. Det sätter sig mer än mineralull och måste blåsas med överhöjd. Det kräver blåsmaskin, så det är inget du lägger själv en lördag. Och det är klass B, inte A1.

Glasull: lätt, billig och obrännbar, men känsligare för fukt och luftrörelser

Glasull tillverkas av sand och återvunnet glas. Som lösull på vinden har den ungefär samma lambdavärde som cellulosa, och den sätter sig lite mindre.

Fördelar: Obrännbart material. Ofta lägst pris per kvadratmeter. Lätt att hitta, lätt att få blåst av många firmor.

Nackdelar: Glasull är lätt och luftig, och på en vind där varm luft läcker upp underifrån kan luften röra sig genom isoleringen, så kallad konvektion, vilket sänker isolerförmågan mer än lambdavärdet antyder. Blir glasull blöt tappar den isolerförmåga tills den torkat, och den buffrar inte fukt på samma sätt som cellulosa. Fibrerna kan klia vid hantering.

Stenull: tung och brandsäker, oftast dyrare

Stenull görs av smält sten (diabas) och är det tyngsta av materialen.

Fördelar: Obrännbart med högst brandmotstånd, tål höga temperaturer, ligger stadigt och sätter sig lite. Bra ljuddämpning. Används ofta runt skorstenar och där brandkrav gäller.

Nackdelar: Oftast dyrast. Tyngre att hantera som skivor. Som lösull är den mindre vanlig på villavindar, så färre firmor blåser den.

Lösull eller skivor?

På en öppen kallvind är lösull nästan alltid bättre än skivor, oavsett material. Skivor måste skäras runt varje takstol, rör och kabel, och varje skarv är en liten köldbrygga. Lösull fyller allt. Skivor är rätt om du vill göra jobbet själv, om vinden ska användas som förråd med golv ovanpå, eller i snedtak där lösull inte ligger kvar.

Cellplast och PIR-skivor hör inte hemma på en öppen kallvind. De är täta mot fukt, vilket är bra i en platta på mark men fel på en vind som ska kunna andas.

Vad du ska göra oavsett material

Täta först. Isolering utan tätning gör vinden kallare och fuktigare, inte varmare. Vi har skrivit om varför det blir frost på vinden när man isolerar utan att täta.

Kontrollera vinden innan. Finns det mögel på vinden ska det åtgärdas före isoleringen, annars isolerar du in problemet.

Lägg tillräckligt tjockt. 40 till 50 cm totalt. Och håll ventilationen vid takfoten öppen, isoleringen får inte täppa till luftspalten.

Så gör vi

Vi isolerar med cellulosa och börjar alltid med en kostnadsfri besiktning av vinden, där vi tittar på tätning, ventilation och befintlig isolering innan vi lämnar ett fast pris. Tätning ingår i jobbet. Läs mer om tilläggsisolering av vind. Vi arbetar i hela Västra Götaland och Halland, och arbetet är ROT‑berättigat.

Vanliga frågor

Vilken isolering är bäst på en kallvind?

Lösull, oavsett om det är cellulosa eller mineralull, eftersom den fyller runt takstolar och rör utan springor. Cellulosa har fördelen att den tål fuktvariationer och ligger tätt mot luftrörelser, mineralull har fördelen att den är obrännbar och ofta billigare.

Är cellulosaisolering brandfarlig?

Nej. Den är brandskyddsbehandlad och klassad B-s2,d0 vid minst 10 cm tjocklek, vilket innebär att den inte bidrar till brandspridning. Den är dock inte obrännbar som mineralull.

Kan man lägga cellulosa ovanpå gammal glasull?

Ja. Den gamla isoleringen får ligga kvar om den är torr och ren, och den nya blåses ovanpå. Är den gamla isoleringen fuktskadad eller full av skräp tas den bort först.

Sätter sig cellulosaisolering?

Ja, lite, de första månaderna. Därför blåses den med 10 till 15 procent överhöjd så att den färdiga tjockleken blir den avtalade. Kontrollera gärna med djupmarkörerna som står kvar i isoleringen.

Hur tjock isolering ska vinden ha?

40 till 50 cm totalt ger en vind i nivå med nybyggda hus. 30 cm räcker för att nå Boverkets referensvärde, men varje centimeter upp till 40 till 50 ger fortfarande märkbar besparing.